Ett utträde

Under hela min tid på denna jord som politiskt medveten har jag alltid av arv och miljö givet min agrara bakgrund definierat mig som Centerpartist eller måhända som ”Bondeförbundare” i takt med att partiet alltmer hemfallit åt vad som snarare kan beskrivas som nyliberalism än socialliberalism eller konservatism. Denna utveckling har accelererat alltmer med början under Maud Olofsson för att under nuvarande ledning under Annie Lööf för undertecknad framstå som inte längre uthärdlig. Centerstämman bekräftade denna utveckling och spiken i kistan var hanteringen häromveckan utav riksdagsledamoten Staffan Danielsson som avstängdes från överläggningar i migrationsfrågor utav gruppledaren Anders W Jonsson efter att Danielsson hyst en ståndpunkt som kontrasterade mot övriga riksdagsgruppen.

Då jag själv har mångårig erfarenhet av politiskt och fackligt arbete är jag väl medveten om förekomsten av begreppen ”partipiska” och ”partilinje”. Men det kommer i de flesta politikers liv en punkt där man inte längre kan se sig själv eller sina väljare i ögonen om man slaviskt måste följa med strömmen. Danielsson skall ha en eloge för att han står upp för sina egna och sina väljares övertygelser och för detta har han nu fått betala priset. Den väg som Centern slagit in på är det få gräsrötter som känner igen sig i, Danielsson appellerar med största sannolikhet hos majoriteten av dessa. Distanseringen av Danielsson är därmed också liktydig med att göra detsamma gentemot gräsrötterna. Ett parti är emellertid inte enkom partistyrelsen och när denna tappar sin förankring med gräsrötterna är partiet på väg att förlora sin grund. För mig har Centern nu förlorat sin själ, jag kan inte längre ställa mig bakom en politik vars högtflygande intentioner inte längre har förankring i den krassa verkligheten.

Den väg Centern tagit kommer att leda till ett än mer segregerat Sverige präglat av utanförskap och av den som har och den som inte har. Jag tror på den socialliberala idén med ett samhälle som värnar medborgarna med ett grundläggande trygghetsnät men där det samtidigt skall löna sig att arbeta, utbilda sig och ta egna initiativ. Perspektivet måste således utgå ifrån medborgarna, oavsett etnicitet och credo, men fortfarande med medborgarskapet som ledstjärna. Således är det ohållbart att tro att vi skall kunna upprätthålla en välfärdsstat för alla om vi samtidigt inte tillser att ha en gränskontroll och begränsar invandringen. Arbetskraftsinvandring behövs och vi skall i görligaste mån hjälpa människor på flykt i enlighet med internationella avtal. Men att inte ha någon som helst kontroll över vår nationella gräns, i synnerhet som såväl Schengenavtalet och Dublinfördraget förefaller gravt fallera, så är ehuru detta inte liktydigt med att bryta mot de mänskliga rättigheterna. Asylrätten har emellertid blivit till religion inom dagens Centern. Den svenska välfärden är i främsta rummet avsedd för svenska medborgare, inte hela världen i ett gränslöst samhälle. Statens ansvar vilar först och främst gentemot de egna medborgarna vilka genom sin röst och sin skatt legitimerar staten. Att utestänga medlemmar och synnerhet en riksdagsledamot från en rak och ärlig debatt i demokratisk anda vittnar om en syn på demokrati jag inte delar.

Centern av idag bedriver således en partilinje som saknar relevans i realpolitisk omsättning. Att tro att det skulle kunna gå att förändra partilinjen genom intern demokratisk dialog visade emellertid hanteringen av Danielsson med all önskvärd tydlighet att detta inte är en gångbar väg varför den tydligaste politiska markeringen som går att göra är att begära utträde ur Centerpartiet.

Dennis Andersson,
Stats- och samhällsvetare, numera fd. Centermedlem, Umeå

Advertisements

About blickovernejden

Graduate from Umeå University in northern Sweden, with a Major in Social Sciences, specialized in Economic History, bachelor degree in Political Science as well as in History. Main academic fortes lies within the geopolitical field. Originally a farmers boy from Hjo in Västergötland I have maintained a firm foothold within the agricultural sector which has always had a profound effect on my political views and values.
This entry was posted in Libya. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s