Betyder principer inget längre?

I den tämligen tragiska följetongen EU:s Vapendirektiv har vi börjat komma till upploppet. Det förs trepartssamtal i Bryssel mellan Kommissionen, Parlamentet och Ministerrådet. Vad som kommit ut från dessa samtal är att Kommissionen inte avser att backa en millimeter på sitt krav på konfiskation av laglydiga medborgares egendom, allt i demokratins och säkerhetens namn. Att det framkommit ett flertal oegentligheter såsom att EU-Kommissionen ljugit beträffande statistiskt underlag om mord begångna inom EU och att siffrorna endast stämmer genom att ta med länder som inte är medlemmar verkar inte vara något problem? I Sverige verkar det heller inte vara ett problem att de tjänstemän, Peter Thorsell från Polismyndigheten och dennes gamle kollega från Dalapolisen Nils Hänninger, numera chefsjurist på Justitiedepartementet, ljugit för såväl EU-nämnden och Justitieutskottet och via Justitieminister Morgan Johansson tillämpat Sigvard Marjasins gamla beprövade redovisningsmetod “klipp och klistra” för att framställa som om man hade remissrundans stöd för att driva en hårdare linje än vad Riksdagen ursprungligen beslutat om. Detta kom efter att det läckt ut information från förhandlingarna i GENVAL i Bryssel att Regeringens tjänstemän överstigit riksdagsmandatet. Vid kontakt med KD:s Caroline Szyber framkom att t.ex. Försvarsmaktens högst kritiska remissvar inte ens redovisades för Alliansens ledamöter och att man från dessa tjänstemän gavs bilden att terroristernas vapen i Paris varit legala vilket inte var fallet.

Således handlade detta om en “cover up” för att rädda ansiktet för de tjänstemannaaktivister som uppenbart bryr sig föga om demokratiska parlamentariska spelregler. Inte nog med detta, Justitieminister Morgan Johansson försökte till och med skydda Peter Thorsell genom att hemligstämpla offentliga handlingar med hänvisning till Rikets säkerhet. Dessförinnan hade nämnde Thorsell, precis som dennes chef Dan Eliasson gjorde under dennes tid på Försäkringskassan, passat på att radera för honom komprometterande offentliga handlingar. Samtidigt har Regeringens “trygge” Inrikesminister Anders Ygeman hela tiden vidhållit att denne säkrat svenska vapenägares intressen gentemot den klåfingriga EU-Kommissionen. En ståndpunkt som klingar alltmer ihåligt.

Vad som framstår märkligt är att Maria Corazza-Bildt (M), som hittills haft en ödmjuk och öppen attityd gentemot oss som kommer att beröras av EU-Kommissionens “säkerhetsteater” är nöjd med den kompromiss som nåtts inom IMCO. Dessvärre är denna kompromiss långt ifrån adekvat. Genom att klassa om sportskyttevapen till krigsmateriel omöjliggörs handel med dessa. Detta kommer, även om ett fåtal sportskyttar kan beredas undantag, leda till att reservdelar inte kan införskaffas, vapnen kan inte transporteras och de firmor som berörs kommer att få avveckla sin verksamhet eller gå i konkurs. Jag vill således hävda att kompromissen strider mot den svenska näringsfriheten, alltså är den grundlagsvidrig. Därtill vet vi laglydiga vapenägare att Regeringens tekniske “expert”, Polismyndighetens verksamhetsansvarige i vapenfrågor Peter Thorsell, kommer att tolka regelverket som Fan läser Bibeln. Det är ingen hemlighet att denne sedan många år drivit en personlig kampanj som så kallad tjänstemannaaktivist gentemot civilt vapenägande i Sverige. Det är knappast förvånande att EU-Kommissionen har den oresonliga attityd man har då EU-Kommissionär Fabio Marini, som initierade denna travesti, haft svensk “experthjälp” genom Christer Henriksson som råkar vara Peter Thorsells högra hand. Det har alltså förelegat direkt politisk lobbyism från svenska Polismyndighetens sida in i EU-Kommissionen.

Dock så är det förmodligen så att det politiska etablissemanget ser “ett fåtal sportskyttar” som acceptabla bondeoffer för att påvisa handlingskraft även om denna är helt missriktad och inte kommer att ha någon som helst inverkan för säkerheten i Europa. Det är här principfrågan vida överstiger den specifika sakfrågan. Det är inte acceptabelt att hundratusentals laglydiga européer skall få sina fri- och rättigheter begränsade på grundval av lögner och propaganda. Det är heller inte acceptabelt att tjänstemannaaktivister utan räfst och rättning skall  kunna låta sin egna politiska åsikter påverka sitt tjänsteutövande och därtill åsidosätta lagen i sitt värv. Detta är ett direkt hot mot demokratin och förtroendet för parlamentarismens spelregler. Betyder principer inget längre?

Advertisements

About blickovernejden

Graduate from Umeå University in northern Sweden, with a Major in Social Sciences, specialized in Economic History, bachelor degree in Political Science as well as in History. Main academic fortes lies within the geopolitical field. Originally a farmers boy from Hjo in Västergötland I have maintained a firm foothold within the agricultural sector which has always had a profound effect on my political views and values.
This entry was posted in Domestic Swedish politics, Hunting, fishing and wildlife, International politics. Bookmark the permalink.

2 Responses to Betyder principer inget längre?

  1. Efraim says:

    tragiskt att detta inte uppmärksammas mer.
    politruckerna vill bara göra något så det ser ut som om de får resultat.
    fokusera på buset istället…

  2. Pingback: Sverige behöver en ny vapenpolitik | blickovernejden

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s