Sverige behöver en ny vapenpolitik

I våras försattes den anrika firman Småländska Vapen i konkurs efter att ha varit verksam i över 90 år. Polismyndighetens brister i licenshanteringen, vilka återkommande kritiserats av bl.a. JO, angavs vara främsta orsaken. En  landslagsskytt har förvägrats licens p.g.a. ”bristande aktivitet” och såväl inrikesministern som justitieministern har anmälts till KU p.g.a. märkliga turer kring EU:s kommande vapendirektiv. Det står med all önskvärd tydlighet klart att något inte står rätt till inom svensk förvaltning och vapenpolitik.

Som såväl aktiv jägare och sportskytt sedan många år har undertecknad över tid sett hur det samhälleliga paradigmet orättfärdigt blivit allt snävare för laglydiga vapenägare. Skärpningar av lagarna har dessvärre inte alltid skett utifrån empirisk grund eller gängse demokratisk förankring utan ofta har dessa varit ett uttryck för populistisk symbolpolitik och för tjänstemannaaktivism från individer i ledande ställning inom Polismyndigheten och på Justitiedepartementet. Exempel på hur upprinnelsen till EU-kommissionens Vapendirektiv och politiska hantering står att läsa närmre om här: https://blickovernejden.wordpress.com/2016/10/02/betyder-principer-inget-langre/

Grundbulten i att upprätthålla förtroendet för det parlamentariska systemet och rättvisan är att likhet inför lagen hörsammas samt att grundläggande demokratiska principer såsom proportionalitet och äganderätten värnas. En grundläggande princip bör således vara att en laglydig medborgare som är ostraffad, visar god vandel och är i besittning av ett behov såsom jakt eller utövande av sportskytte inte skall kunna förvägras vapenlicens.

Idag ser vi återkommande exempel på hur Polismyndigheten ger avslag på licensansökningar på vapentyper enskilda tjänstemän ”inte tycker om”. Detta trots att jaktvapens lämplighet är upp till Naturvårdsverket att definiera och inte Polismyndigheten. Detta har lett till att Polismyndigheten fortsätter att ge avslag på licensansökningar på ”oönskade” vapenmodeller och kalibrar, trots att man upprepade gånger förlorat i domstol, till dess att man får ett bifall som sedan nyttjas som prejudikat. Omvänt prejudikat nyttjas däremot inte. Förutom det juridiskt tveksamma i detta förfarande uppstår frekventa förseningar i licenshanteringen vilket numera ofta uppmärksammas i massmedia, inte minst sedan välrenommerade vapenbutiker börjat gå i konkurs p.g.a. Polismyndighetens agerande.

http://svenskjakt.se/jakt-prylar/vapen-skytte/anrik-vapenaffar-i-konkurs/

Enligt Polismyndigheten beror de långa handläggningstiderna framförallt på felaktigt ifyllda ansökningar. Det skall då tas i beaktande att Polismyndigheten inte sällan efterfrågar uppgifter som inte finns lagrum för. Exempelvis är hur man efterfrågar tävlingsresultat för sportskyttar trots att lagen enkom kräver föreningsintyg från sökandes förening. En förening som nota bene först måste godkännas av Polismyndigheten. Vidare anges problem med datasystemet, trots att problemen med skenande handläggningstider började redan innan nya systemet togs i bruk. Det börjar således stå alltmer klart att det SKALL ta tid att få en vapenlicens i dagens Sverige. Ett talande exempel på hur licenshanteringen blivit påtagligt politiserad är, förutom de minst sagt märkliga turerna kring Vapendirektivet, likaså en påtaglig agendasättande opinionsbildning i massmedia från myndighetens sida som inte är förenlig med objektiv förvaltning:

http://www.dn.se/debatt/vi-behover-inte-fler-vapen-med-hog-eldkraft/

http://www.jaktojagare.se/kategorier/debatt/tv4-fick-felaktiga-vapenfakta/

Vidare skulle de tidsbegränsade sportskyttelicenserna ”vara en formalitet att förlänga” när dessa infördes. Med dessa utfästelser gjorda gick således skytteförbunden Polismyndigheten till mötes. Idag är det dessvärre ingen ovanlighet att sökanden, trots laglydighet, lämplighet, föreningsintyg och avlagda skyttefordringar, måste gå till domstol för att få förlänga sina licenser.  Således fungerar inte de tidsbegränsade licenserna som det var tänkt när dessa infördes. Den enskildes behov är dessutom i utgångsläget villkorat varför det kan synas onödigt att tillämpa tidsbegränsade licenser? Det förefaller idag som om Polismyndigheten vill göra det så krångligt som möjligt för laglydiga sportskyttar att dessa skall sluta med sin idrott och avyttra sina vapen.

http://www.kuriren.nu/nyheter/debatt-slut-med-skytte-och-jakt-i-sverige-8692365.aspx

En annan tillsynes märklig hantering är den så kallade ”Vapengarderoben” vad gäller jaktvapen. När denna infördes var syftet att man skulle få mer unisona riktlinjer då visa länspolismyndigheter var drakoniska i sin tillämpning emedan andra var liberala. Grundtanken var således att upprätthålla principen om likhet inför lagen. ”Vapengarderoben” i dess nuvarande tillämpning stipulerar att en nybliven jägare kan söka licens på 4 jaktvapen. Om behovet sedan föreligger för mer specialiserade jaktvapen kan vederbörande ansöka om ytterligare två. Som en internationell jämförelse har våra grannland Finland inga sådana kvantitetsbegränsningar.

Det finns emellertid ett övergripande paradigm hos den svenska Polismyndigheten om att civilt vapenägande är ett problem och att laglydiga medborgares vapen stjäls eller riskerar att stjälas och därmed hamna i felaktiga händer. Den empiriska forskning som bedrivits, till vilka Polismyndighetens rapporter på området inte kan räknas, visar att civila jakt- och sportskyttevapen inte utgör ett samhällsproblem utan det framförallt är smuggling av illegala vapen främst från Balkan som utgör det stora problemet. Polismyndighetens verksamhetsansvarige i vapenärenden, Peter Thorsell, vidhåller dock linjen att alla illegala vapen en gång varit legala varför lagskärpningar för laglydiga medborgare har en effekt för att begränsa kriminellas tillgång på vapen. Detta narrativ stämmer dock inte eftersom exempelvis en fd. jugoslavisk automatkarbin aldrig varit legal i Sverige. Den var legal så länge den fanns i jugoslaviska statens ägo men så fort den försvann ut på svarta marknaden blev den illegal. Lagskärpningar för svenska jägare och sportskyttar är således helt futila för att komma åt problematiken kring kriminellas tillgång på vapen.

http://www.dagensjuridik.se/2013/06/antalet-brott-som-begas-med-stulna-legala

Det behövs således en vapenpolitik som hörsammar grundläggande liberala värden där den laglydige medborgarens rättigheter värnas om samtidigt som den riktar sig mot att begränsa för kriminellas tillgång på vapen. Proportionalitet måste vara en ledstjärna liksom värnandet om äganderätten och näringsfriheten. Sistnämnda begränsas idag för vapenhandlare givet Polismyndighetens oförmåga att lösa sin uppgift på ett tillfredsställande sätt liksom att de förslag som EU-kommissionen kommit med kommer att få vittgående konsekvenser för näringsidkare.

http://www.jaktojagare.se/kategorier/aktuellt/foretagare-vadjar-om-vapendirektivet-20160926/

Således måste EU-kommissionens förslag till nytt Vapendirektiv i sin helhet förkastas, bl.a. på grundval av detta saknar probleminventering, konsekvensanalys och helt saknar proportionalitet i att bemöta det problem som syftet sägs vara, att skydda EU:s medborgare mot terrorism emedan direktivet nästan uteslutande riktar sig mot laglydiga medborgare.

Polismyndigheten är i dagsläget dysfunktionell och hörsammar inte det direktiv om likhet inför lagen som man ålades då myndigheten tog över licenshanteringen från länsstyrelserna 1973. Moderata riksdagsledamöter såsom Sten Bergheden och Åsa Coenraads har lagt riksdagsmotioner om att flytta licenshanteringen till en ny Viltmyndighet. Detta för att förhoppningsvis komma ifrån den uttalade tjänstemannaaktivism som idag hemsöker Polismyndigheten. Detta är ett bra förslag som bör stödjas.

Femårslicenserna för sportskyttar bör avskaffas eftersom dessa inte fungerar som tänkt och istället belastar rättsväsendet. Tanken att få sålla bort individer som går pistolskytteutbildningen, avlägger sina skyttefordringar, får föreningsintyg och därefter bereds licens efter prövning av Polismyndigheten enligt gängse prövning mot belastningsregistret etc. för att sedan inte tävla utan vara i besittning av ett vapen enkom för att det är ”coolt” torde vara tämligen få. Föreningslivet utgör en god gallring redan på vägen. Vad som däremot skulle kunna utgöra en verifikation på det ursprungliga villkoret vore att ett föreningsintyg inskickas med regelbundenhet emedan licensen i sig är en livstidslicens som fallet är med jaktvapen. Således säkerställs såväl social kontroll, äganderätten samt grundvillkoret för licensen utan att rättsväsendet behöver belastas med onödiga ärenden p.g.a. så kallad tjänstemannaaktivism. Vid missbruk eller allmän olämplighet förverkas redan i dagsläget vapenlicenser, tidsbegränsade som livstids dito.

Vad avser den så kallade ”Vapengarderoben” för jaktvapen är denna otidsenlig. Viltstammarna i Sverige ser idag annorlunda ut än på 1980-talet och vildsvinens entré som nytt storvilt ställer krav på mer specialiserade drevjaktsvapen. Ofta får idag exempelvis småviltstudsare i kaliber 22lr., som erbjuder prisvärd övning, stryka på foten i den begränsade vapengarderoben till förmån för andra vapen. Skytteövning skall främjas för så etisk jakt som möjligt och till detta syfte är den s.k. 22:an föredömlig. Övning är dock inte ett giltigt skäl för en jaktvapenlicens i dagsläget och ett vapen på sportskyttelicens får ej nyttjas för viltvård.

Ledstjärnan bör istället vara att fokusera på individens lämplighet och behov snarare än att försöka detaljstyra de senare. De sistnämnda har en handläggare av förståeliga skäl föga kännedom om, i synnerhet som dessa inte själva får ha ett vapenintresse p.g.a. risken för jäv. Sistnämnda framstår som märkligt eftersom en jävsituation likväl kan uppstå. Hörsammar man principen om opartiskhet och objektivitet skall detta inte vara ett problem. I dagsläget kan man snarare dryfta teorin att handläggarna inte skall ifrågasätta den empiriska validiteten de direktiv som kommer uppifrån?

Således behövs följande förändringar göras för att få en rättssäker och effektiv vapenpolitik: 

I sin helhet ett förkastande av EU:s Vapendirektiv eftersom probleminventering, konsekvensanalys och proportionalitet helt saknas i dagsläget

Överförande av vapenlicensansvaret från Polismyndigheten till en ny Viltmyndighet

Avskaffande av tidsbegränsade sportskyttelicenser

Avskaffade av Vapengarderoben

Större fokus på individens lämplighet och individuella behov

Kriminella skall inte ges straffrabatt och de som påträffas med illegala vapen skall likt i Danmark få ett kännbart påslag på sin strafftid

Sannolikheten för att vi under nuvarande ministär får se en handlingskraftig politik som faktiskt bemöter verkliga problem torde dock i skenet av hanteringen av Vapendirektivet dessvärre vara mycket liten.

Advertisements

About blickovernejden

Graduate from Umeå University in northern Sweden, with a Major in Social Sciences, specialized in Economic History, bachelor degree in Political Science as well as in History. Main academic fortes lies within the geopolitical field. Originally a farmers boy from Hjo in Västergötland I have maintained a firm foothold within the agricultural sector which has always had a profound effect on my political views and values.
This entry was posted in Domestic Swedish politics, Hunting. Bookmark the permalink.

2 Responses to Sverige behöver en ny vapenpolitik

    • Det är nyttigt att problematiken uppmärksammas inom flera partier. Hitintills har det mest varit ett fåtal riksdagsledamöter inom Moderaterna såsom Bergheden som fått bedriva en nästintill don Quite-liknande kamp utan mycket till uppbackning. Senast ett försök gjordes fanns bättre förutsättningar men då svek Liberalerna. Föga förvånande givet att EU-Kommissionär Cecilia Malmström drivit på för den politik vi nu ser från Bryssel och Birgitta Ohlsson har inte gjort sig känd som någon större jaktvän..

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s