Normaliseringen av islamismen

Det brukar sägas titt och tätt att SD som parti inte skall normaliseras osv. Men samtidigt sker ett normaliserande på motsatta sidan av spektrat. I Göteborgsposten stod häromdagen att läsa om hur Iman Aldebe vill piffa upp modet för muslimska kvinnor. Det låter utan tvekan harmlöst och uppmuntransvärt. Det finns dock ett stort dock i sammanhanget.

http://www.gp.se/n%C3%B6je/iman-aldebe-vill-piffa-modet-f%C3%B6r-muslimska-kvinnor-1.4711511

Iman Aldebes far tillhör enligt uppgift Muslimska Brödraskapet, en organisation som är terroristklassad i bl.a. vårt grannland Ryssland och i ett flertal länder i Mellanöstern. Muslimska Brödraskapet angrep bl.a. kadettskolan i Aleppo 1979 med hundratalet döda som resultat. Den våldsvågen kulminerade med “Massakern i Hama” 1982, med 20 000 döda, när syriska regeringsarmén efter svåra gatustrider slutligen slog ned den islamistiska revolten. Med hjälp från “geopolitiska intressenter” kring Gulfen, i Turkiet, i Israel och i Väst vädrade sedermera islamisterna morgonluft efter Arabiska våren 2011 men efter Rysslands intervention i Syrien verkar nu luften alltmer gå ur dessa. Men på ett politiskt plan jobbar Muslimska brödraskapet hårt för att få acceptans, bl.a. här i Sverige. Man har lyckats bra, se bl.a. hur långt t.ex. Mehmet Kaplan tog sig innan det uppmärksammades att denne talade med kluven tunga och dinerade med representanter för den turkiska fascistiska organisationen Grå vargarna. Mehmet Ali Agça som sköt Johannes Paulus II var vid tiden för attentatet medlem i denna organisation.

Muslimska Brödraskapet har vidare nära koppling till SUM – Sveriges Unga Muslimer, och Rashid Musa. SUM bjöd in hatpredikanter som uppmanade till mord på homosexuella i Profetens namn. SSU Stockholm har dock fortsatt förtroende för sin ordförande Musa, denne sitter som bekant på båda stolarna. Att värna allas lika värde genom att arrangera segregerade evenemang går tydligen också bra. Musa har också stort stöd av religionshistorikern och professorn Mattias Gardell, vars bror är den inte helt okände Jonas Gardell. Hur den gode Mattias får ihop sin anarkism, eller f’låt, frihetliga socialism, med stöd till islamister samtidigt som hans bror är en av Sveriges mest kända öppet homosexuella artister, får jag inte ihop? S-märkta Frida Trollmyrs deltagande vid invigningen av Malmös senaste moské, som har salafistisk inriktning och delvis finansierats av diktaturen Qatar, är en annan tilldragelse där den påstådda värdegrunden inte korrelerar med handlandet. Vad predikar salafismen om kvinnans roll i samhället? Om HBTQ-personers rättigheter? Om religiösa minoriteters rättigheter? Trollmyr sade att hon såg moskén som en ny bra mötesplats för Malmöborna, men i praktiken innebär ett sådant agerande att islamistiska organisationer likt Muslimska Brödraskapet och deras agenda normaliseras i skenet av politisk korrekthet och konflikträdsla. Man brukar säga att man inte vill diskutera med SD eftersom det skulle legitimera partiet. Förhåller man sig då trovärdig när man säger sig värna allas lika värde när man vägrar ta i SD men inte hyser några dubier att göra så vad gäller islamister? Man måste vara konsekvent för att vara trovärdig. Tyvärr ser vi istället ett monumentalt hyckleri och prov på dubbelmoral. Tyvärr har symbol- och identitetspolitiken stora delar av Västvärlden i ett fast grepp. I USA har protesterna mot Trump skapat något som kan liknas vid en ohelig allians mellan påstådda antifascister, vilka själva snarast beter sig på ett fascistoit manér, demokrater som inte kan komma över att man förlorade, allehanda politiskt korrekta kändisar och en kvinnorättsrörelse under namnet Women’s March där en av förgrundsgestalterna är islamisten Linda Sarsour. På vilket vis är sharialagstiftning, slöja och månggifte ett uttryck för progressivitet? Suffragettrörelsen och kvinnorättsaktivisterna på 1960-talet skulle troligtvis inte haft särdeles mycket till övers för Frida Trollmyrs dubbelmoral, Gudrun Schymans påstådda feminism eller Linda Sarsours islamism.

Vad gäller Aldebes uniformsslöjor så finns det dock vissa yrken där strikt neutral uniform har ett syfte, polisyrket är ett sådant. Hur skulle t.ex. en polis i kippa bemötas i förorten? Men Muslimska Brödraskapet jobbar på som sagt för acceptans. Bit för bit, inte olikt hur t.ex. IS i sitt manifest skrev om hur organisationer, företrädesvis på vänsterkanten, skall infiltreras för att skapa en position där agendan inte kan ifrågasättas. Behandlar samhället t.ex. kristna extremister lika undflyende? Nu är ju t.ex. KKK tack och lov inte något större problem här men med risk för att kallas rasist och islamofob så ser jag med bekymmer på den normalisering som sker i svenska samhället av islamistiska organisationer. Att brännmärka kritik mot islamism såsom uttryck för rasism och islamofobi är en del i normaliseringsprocessen då detta tystar kritiska röster, i synnerhet så i ett politiskt klimat kännetecknat av politisk korrekthet och konflikträdsla.

Att kritisera islamism har dock inget med rasism att göra, det är en kritik av en politisk ideologi som är baserad på religiösa föreställningar. Det har inte ett jota med hudfärg att göra. Tyvärr verkar dock alltför många inte vilja se eller veta riktigt vad islamism står för, det är den politiska tolkningen av religionen i stort, i vardagslivet och i relationen mellan medborgarna, oavsett credo eftersom interaktion likväl måste ske dessa sinsemellan. Iman Aldebes incitament att få ut muslimska kvinnor i arbetslivet må vara bra, men kom ihåg bakomstående organisation och vilken värdegrund och agenda denna har. Vore det inte bättre att likt Mustafa Kemal Atatürk göra religionen en fråga för hemmet, att värna det sekulära samhället? Erdoğan gör dock sitt bästa för att demontera arvet efter Kemal och vrida klockan bakåt i Turkiet och gör detta i nära samarbete med just Muslimska Brödraskapet. Att normalisera islamismen är att göra det sekulära samhället en stor otjänst, och normaliseringen verkar gå allt högre tempo, såväl i Sverige såväl som runt om i vår omvärld.

Advertisements

About blickovernejden

Graduate from Umeå University in northern Sweden, with a Major in Social Sciences, specialized in Economic History, bachelor degree in Political Science as well as in History. Main academic fortes lies within the geopolitical field. Originally a farmers boy from Hjo in Västergötland I have maintained a firm foothold within the agricultural sector which has always had a profound effect on my political views and values.
This entry was posted in Domestic Swedish politics, International politics. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s