Naivitet är inte liktydigt med godhet

Samhällsparadigmet i Sverige har under senare år i mångt och mycket varit att det ansetts som “fint” att vara naiv, ty det har visat på att vederbörande haft “rätt” värdegrund, även om man varit medveten om att agerandet eller avsaknaden av detsamma varit kontraproduktivt. Självbilden av vår egen inneboende godhet och vilja att tro alla om gott går således i detta sammanhang före allt annat, vare sig det gäller ensamkommande unga män som ljuger om sin ålder och ursprung för att få uppehållstillstånd till frågan om det importerade tiggeriet som idag är en vanlig syn i t.o.m. de minsta av svenska samhällen. De människor som invänt mot den närmast farsartade hållningen har ofrånkomligen, oavsett skäl och argument, har givits mindre smickrande epitet och misstänkliggjorts. Åsiktskorridoren och “värdegrunden” har legat som en blöt filt över en sansad och rationell samhällsdebatt och har begränsat det fria ordet eftersom det inneburit ett socialt stigmata av avvika från påbjudna dogmer. Resultatet? SD har har som parti vuxit och vuxit i opinionssiffrorna. Idag stod att läsa i bl.a. Uppsala nya tidning att en tiggare arresterats med inte mindre än sex miljoner kronor…samtidigt som vederbörande stod och tiggde ihop pengar till en bussbiljett.

http://www.unt.se/nyheter/uppsala/tiggare-greps-i-uppsala-med-sex-miljoner-4898999.aspx

Varför använde han inte det ansenliga kapital han hade med sig frågar säkert en logiskt tänkande människa? En inte osannolik gissning, om den fortsatta utredningen visar att det de facto rör sig om “importerat tiggeri”, är att kapitalet inte var mannens utan skulle levereras till den som organiserat verksamheten.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-hyllar-tiggarbossarna-varandra

Oaktat mannen i Uppsalas härkomst så inställer sig dock frågan huruvida det egentligen något gott att på ett närmast strutsartat sätt blunda för att tiggeriet idag i stor utsträckning egentligen handlar om trafficking och att utnyttja utsatta människor för att sko sig genom att slå an på svenskens självbild om vår egen godhet? Att sko sig på vårt dåliga samvete enligt devisen att vi egentligen har det rätt bra jämfört med andra när vi går och handlar på ICA för det surt förvärvade kapital vi arbetat ihop och ser en trashank med en mugg sittandes utanför? Vem minns inte Anders Lindbergs uttalande i Aftonbladet för blott tre år sedan, det om “råttan i pizzan”?

“Dagens mot­svarighet till Råttan i pizzan handlar ofta om romska tiggare. Alla har hört historier om att de tjänar massor och inte vill arbeta, att tiggeriet är organiserat, att de har dyra bilar och värdeföremål undanstoppade.

Dessa vandringshistorier har ur­gamla rötter, de berättades i 30-talets Tyskland och vi känner igen dem om romer i Sverige sedan länge.”

https://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article20819696.ab

Andra debattörer likt Alexandra Pascalidou har genomgående försökt ge en glättigare bild av tiggeriet, samtidigt som hon inte dragit sig för att brunsmeta de som kritiserat detta.

https://www.svt.se/vi-kallas-tiggare/han-kor-de-som-tigger-i-sin-porsche/

De som förespråkat ett tiggeriförbud har ofrånkomligen i enlighet med åsiktskorridoren och värdegrunden utmålats som hemska människor och argument om att man inte kan förbjuda fattigdom har levererats av välmenande samhällsdebattörer. Och det är helt sant. Man kan inte förbjuda fattigdom. Vi verkar inte i en planekonomi.  Men altruismen i att acceptera tiggeriet kan stundom ifrågasättas. Vad handlar det egentligen om? Värnandet av utsatta människors möjlighet till försörjning eller om att upprätthålla vår egen självbild om vår egen inneboende godhet och vilja att tro alla människor om gott? Att skapa ett tolkningsföreträde på vad som är att definiera som godhet?

https://www.svd.se/hjalporganisationer-sluta-ge-pengar-till-tiggare

För egen del vill jag mena att genom att acceptera tiggeriet så cementerar vi också exploaterade människors utsatthet. Exempelvis Rumänien har fått ett ansenligt antal miljarder av Bryssel för att lösa integrationsfrågan vad gäller landet romska befolkning vilket de facto var en av de stora stötestenarna i landets anslutning till EU. Vad har hänt? Inte mycket. Frågan är dock mer komplicerad än att det bara skulle röra sig om en ovilja att ta i frågan från Bukarests sida. Många romer vill inte bli en del av den rumänska majoritetskulturen och en rumänsk politiker som tar i frågan är i mångt och mycket politiskt död. De försök till lösningar som de facto gjorts har inte fått några synbara effekter. Det råder således stiltje i problemlösningen. Likväl är problemet i grunden ett rumänskt problem, inte ett svenskt dito.

Under rådande omständigheter finns det således goda möjligheter för skrupulösa individer att exploatera de romer, många vilka inte ens har ett personnummer utan lever helt utanför samhället, vilka därigenom får försörja sig bäst de kan. Tiggeriet kan således jämföras med traffickingen av exempelvis moldaviska kvinnor vilka lovas arbete i Sverige men som vid ankomsten fråntas sitt pass och blir inlåsta i en förortslägenhet och utnyttjas för prostitution. Den svenska prostitutionslagstiftningen har drivit bort mycket av den gamla gatuprostitutionen, vilken polisen och socialtjänsten annars hade ganska god insyn i, och har istället lett till en import av kvinnor vilka aldrig kommer till myndigheternas kännedom. Om dessa kvinnor protesterar eller försöker ta sig ur eländet så råkar släkten hemma illa ut. I Sverige slår sig många debattörer för bröstet vad gäller den “framgångsrika” lagstiftningen och vill exportera den ut i Europa. Men handlar det egentligen inte mest om vår egen självbild och om vår egen moraliska förträfflighet mer än något annat?

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/tvingade-till-tiggeri-tva-man-doms-for-manniskohandel

https://www.arbetaren.se/2010/07/28/en-fulltraff-vard-att-exportera/

Många svenskar tenderar att bli förblindade av sin egen självbild samtidigt som man inte är sen att fördöma de som ifrågasätter denna. Vi placerar vår moraliska dygd på pedistal samtidigt som vi inte förmår att se att vi själva i högsta grad bidrar till problemet. Att genom att acceptera tiggeriet så accepterar vi att utsatta människor förnedrar sig för andras ekonomiska vinning. Att genom att tala med kluvna tungor så skapar vi en bild av lyckolandet i norr dit människor utan asylskäl söker sig och genom att presentera lögner om ålder och ursprung därigenom försöka få uppehållstillstånd i hopp om ett bättre liv. Det talas om “en god ekonomisk affär” samtidigt som den som är någorlunda hemma inom nationalekonomi tämligen snabbt inser att så inte är fallet. Varför rättfärdigar vi moraliska ställningstaganden med förmenta nyttoargument som inte stämmer?

Det handlar om självbilden. Om vår uppfattning av vår egen inneboende godhet och en naiv välvilja att tro alla om gott. Men till syvende och sist är det inte gott att acceptera att utsatta människor utnyttjas av människosmugglare och profitörer. Naivitet är inte liktydigt med godhet.

 

Advertisements

About blickovernejden

Graduate from Umeå University in northern Sweden, with a Major in Social Sciences, specialized in Economic History, bachelor degree in Political Science as well as in History. Main academic fortes lies within the geopolitical field. Originally a farmers boy from Hjo in Västergötland I have maintained a firm foothold within the agricultural sector which has always had a profound effect on my political views and values.
This entry was posted in Domestic Swedish politics, EU, International politics. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s